KAPITEL 3: UNIVERSAL CITY
1
Innehåll
Kapitel 3
Universal City
Dokumentation
Medverkande
Noter

Nästa kapitel
Föregående kapitel
Kapitel 3Under en längre tid har olika planer för Slakthusområdets framtida utveckling avlöst varandra. Det har funnits tankar om matstad, nöjesdistrikt, bostäder och en successiv avveckling av köttindustrin på platsen. Tillsammans med Globenområdet, Gullmarsplan och södra Skanstull ingår Slakthusområdet i Stockholms stads Vision Söderstaden 2030. Slakthus- och Globenområdet ska bli ett område med upplevelser och nöjen i världsklass, sammankopplat med den nya Stockholmsarenan som just nu håller på att växa fram. Visioner för Slakthus- och Globenområdets utveckling formuleras i bilder och dokument som här, liksom i andra stadsbyggnadsprocesser, syftar till att gestalta och sälja in visionerna för framtiden.

För arkitekten är bilden ett självklart verktyg. Men hur fungerar bilden idag i rollen som förmedlare av samhällsvisioner? Vad berättar dagens arkitekturvisualiseringar? Vilka betydelser förväntas vi som samhällsmedborgare och potentiella "kunder" läsa in i en disigt ödesmättad himmel, kostymklädda champagnekonsumenter eller en moonwalkande Michael Jackson?

Arkitekturvisualiseringar har liksom reklam en förmåga att måla upp drömmar och tala till begär hos bildens tänkta mottagare, men själva arkitekturen får ofta en sekundär roll. Vad finns egentligen kvar när man skalar bort alla artefakter, ljuseffekter och inklippta statister? Var börjar och slutar arkitekturen och hur mycket av arkitektens egen vision finns kvar i visualiseringen?

I takt med att allt mer fotorealistiska 3D-renderingar kan framställas, händer någonting med bilden som kommunikationsverktyg. Frågor kring bildens makt har nyligen aktualiserats i Stockholm i samband med planerna för ombyggnaden av Slussen. Visionsbildernas förskönande och manipulerande av skalor, vinklar och väderlek har börjat ifrågasättas. Den amerikanska sociologen Sharon Zukin menar att finansiella, moraliska och visuella värden alltid är sammankopplade. I enlighet med detta bär bilderna på en visuell retorik som också är ideologiskt färgad. Arkitekturbilden är ett politiskt material, men vi förhåller oss alltför sällan till den som sådan.

I Universal City vill vi med utgångspunkt i tre bilder som tagits fram i samband med planeringen för Slakthusområdets utveckling fördjupa diskussionen kring bildens betydelse och makt. Hur fria är vi att tänka bortom bilden?




Universal CitySlakthusateljéernas projektrum, Hallvägen 21, 27 oktober 2011

I Slakthusateljéernas projektrum står mjölkvita sittenheter oregelbundet utplacerade framför tre stafflier. Det är lastpallarna från Kapitel 2 som återigen får utgöra möblemang, denna gång staplade i grupper och invirade i plast. På en stålställning på vänster sida hänger en kostym föreställande en varmkorv, komplett med ketchup, senap och ett korvbröd i form av en väst, redo att träda in i. Det är konstnären Ida Petterssons verk Hot Dog Model (ur serien When I Dream I Think of Tokyo). På en annan vägg hänger en jättelik mindmap som visar på det politiska nätverket kring Stockholmsarenan och AEG, konstnären Eva Arnqvists Organogram 01/2011 Globen. Rummet är belyst i olika färger av ett antal strålkastare. På stafflierna står tre fotorealistiska 3D-visualiseringar utskrivna i storformat. En av bilderna visar en ödslig marknadsplats i ett brundisigt industrilandskap, en tidig illustration av idén om en matstad i Slakthusområdet. En annan bild visar Arenastaden, ett neonbelyst "entertainment district" fyllt av fyrverkerier, företagslogotyper, festklädda besökare och artister. Den tredje bilden visar en VIP lounge i den framtida Stockholmsarenan med champagnedrickande gäster framför en uppglasad vägg och den pågående fotbollsmatchen på en bildskärm. Bilderna är framtagna av Sightline Vision i samarbete med Fastighetskontoret (Matstaden), Tengbom Arkitekter (Arenastaden) samt White View (VIP Lounge Stockholmsarenan).

När publiken, som består av ett sjuttiotal personer, är samlad och har slagit sig ner i det neonbelysta plastlandskapet kan kvällen börja. Vi har bjudit in en panel bestående av Arne Fredlund (Biträdande Stadsbyggnadsdirektör, Stockholms stad), Robert Niziolek (arkitekt, visualiseringsstudion White View), Eva Ocklund (arkitekt, Tengbom Arkitekter) samt Margaretha Rossholm Lagerlöf (professor i konstvetenskap). Utifrån sina respektive professioner reflekterar våra paneldeltagare under 10 minuter var kring de tre bilderna på stafflierna. Vad representerar bilderna för dem?

I pausen äter vi alla pizza som levereras med bud. Över disken i projektrummets köksdel langas det ut pizzabitar och läsk och på disken ligger servetter i travar. Servetterna är ett verk (The Area, The Image, Området, Bilden) av konstnären Lisa Torell. De är tryckta med textfragment/logotyper hämtade från Tengboms visionsbild och preparerade med fläckar av ”smoothie”, ”caffe latte” och ”lipstick”. När alla har försett sig med pizza, dryck och servett bänkar vi oss på nytt. Ljuset dras ner och i ett hörn av rummet lyser en ensam blå strålkastare på musikern Andreas Eklöf som framför ett ljudverk inspirerat av visionsbilderna och framtaget i samarbete med konstnären Martin Karlsson. Verket bygger på liveupptagning och förinspelade ljud från området och utgör ett framtida ljudlandskap för Slakthusområdet.

Ljuset tänds sakta upp och våra paneldeltagare tar åter plats bredvid stafflierna. Jan Rydén, konstnär och journalist, är inbjuden att vara kvällens moderator. Under drygt två timmar förs en fördjupad diskussion kring bilderna och deras betydelse i stadsbyggnadsprocesser. Hur stort inflytande har bilderna över vilket samhälle som skapas? Hur har arkitekters bildskapande förändrats över tid? Hur fria är vi att tänka bortom bilden? Publiken deltar ivrigt och diskussionen fortsätter i små grupper långt efter att den formellt avslutats.

DokumentationPresentation av kvällen

Robert Niziolek

Margaretha Rossholm Lagerlöf

Eva Ocklund

Arne Fredlund

Andreas Eklöf

Moderator Jan Rydén





Eva Arnqvists Organogram 01/2011 Globen



Projektrummet med rumslig gestaltning av plastinklädda lastpallar och ljussättning

Ida Pettersons Hot Dog Model (ur serienWhen I Dream I Think of Tokyo)


Soundscape över Slakthusområdet (Martin Karlsson och Andreas Eklöf , 2011) (Ljudspår, 8 min)


Soundscape över Slakthusområdet (Martin Karlsson och Andreas Eklöf , 2011)

MedverkandeEVA ARNQVIST är konstnär
evaarnqvist.se

ANDREAS EKLÖF är musiker

ARNE FREDLUND är Biträdande Stadsbyggnadsdirektör, Stockholms stad
Stadsbyggnadskontoret

MARTIN KARLSSON är konstnär
martinkarlsson.net

ROBERT NIZIOLEK är arkitekt och VD för White View
White View

EVA OCKLUND är arkitekt och studiochef för Bostadsstudion, Tengbom Arkitekter
Tengbom

IDA PETTERSSON är konstnär
idapettersson.com

MARGARETHA ROSSHOLM LAGERLÖF är professor i Konstvetenskap vid Stockholms Universitet
Konstvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet


JAN RYDÉN är konstnär och journalist
janryden.wordpress.com

LISA TORELL är konstnär
lisatorell.com

NoterOm Universal City i Arkitekten december 2011

****


Stockholms stads ambition är att Söderstaden år 2030 ska vara en stadsdel med upplevelser och nöjen i världsklass. Här i förlängningen av stenstaden ska människor från när och fjärran kunna leva och uppleva. Idrotts- och kulturevenemang samsas med etableringar inom handel och service. Söderstaden 2030 integrerar väl med citys puls samtidigt som det är nära till skog och mark.
Stockholm ska vara en mångsidig och upplevelserik storstad. Det gäller även Söderstaden år 2030 och utgör därför den övergripande utgångspunkten för denna vision.

Vi ser framför oss en stadsdel som om 20 år fungerar som Stockholms evenemangs- och nöjesknutpunkt, där ett brett utbud av arrangemang inom idrott, kultur och nöjen bidrar till att stärka hela Stockholmsregionens attraktivitet som en plats för upplevelser i världsklass.
Samtidigt blir detta också en stadsdel som har de bästa förutsättningar att utvecklas till en attraktiv promenadstad, där äldre bebyggelse finns sida vid sida med nyproducerade bostäder för alla familjestorlekar.

Parallellt med utvecklingen till ett centrum för evenemang och nöjen kommer det att krävas satsningar för att stärka infrastrukturen. Området har det väl förspänt i dag, framför allt vad gäller kollektivtrafiken, men kommer
i delar att behöva anpassas för den kommande utvecklingen. De framtida etableringarna inom detaljhandel, nöjen och gastronomi kommer ytterligare att förstärka det behovet.

Söderstadens utveckling angår alla som vill se Stockholm utvecklas som en storstad i världsklass. Som ett led i stadens ambition att utveckla stadsdelar med olika innehåll och tydliga identiteter presenteras denna
vision för en mångsidig och upplevelserik stadsdel år 2030.

Källa: Vision Söderstaden 2030 (PDF)

****


Källor Slussendebatten:
www.nyaslussen.se
Nya bilder visar Nya Slussens baksida, SVT, 110614
Framtidens Slussen i nytt ljus, artikel i Svenska Dagbladet, 110521

****


Financial, moral, and visual values are always connected.
Sharon Zukin
Källa: Politics and aesthetics of public space: The 'American' model

****


After centuries of the primacy of the word, architectural discourse could at last put its trust in images…
Mario Carpo
Källa: Stockholms stadsbibliotek och Moderna museet
En analys av arkitekturkritik i svensk press
, Anna Ingemark Milos, Sekel, 2010 (PDF)


****


Matstaden (Sightline Vision i samarbete med Fastighetskontoret)

Arenastaden (Tengbom Arkitekter)

VIP loge (White View)

The Area, The Image, Området, Bilden (Lisa Torell, 2012)

Organogram 01/2011 Globen (Eva Arnqvist, 2011)

Organogram 01/2011 Globen (Eva Arnqvist, 2011) (PDF)

KontaktAktuelltSvenska/English